1870.html



redigera Händelser

• 17 februari - I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-12 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem.
• 22 april - Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
• 3 juni - Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
• 18 juli - Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.
• 19 juli - Fransk-tyska kriget ubryter genom att Frankrike förklarar Preussen krig.
• 1 september
  • Första Vatikankonciliet avbryts.
  • I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga.
• 4 september - Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts.

redigera Okänt datum

• I USA utexamineras 2% av 17-åringarna från high school.
• Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
• Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
• Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
• En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
• Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna C.T. Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
• Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
• Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg.

redigera Födda

• 2 januari - Ernst Barlach, tysk skulptör.
• 8 januari - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
• 23 januari - Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
• 25 januari - Helge von Koch, svensk matematiker.
• 2 februari - Julia Svedelius, svensk författare.
• 6 februari - James Braid, skotsk professionell golfspelare.
• 10 februari - Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
• 12 februari - Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
• 23 februari - Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist).
• 12 mars - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
• 17 april - Lars Israel Wahlman, arkitekt.
• 22 april - Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
• 30 april
  • Franz Lehár, ungersk kompositör.
  • Maria Sandel, svensk författare.
• 9 maj - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
• 11 maj - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
• 19 maj - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
• 24 maj - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 4 juni - Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; saligförklarad.
• 10 augusti - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
• 14 augusti - Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 21 augusti - Carl Apoloff, svensk skådespelare.
• 27 augusti - Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1936.
• 2 september - Luise av Sachsen, drottning av Sachsen 1891-1902.
• 9 september - Jakob Kukk, estländsk biskop.
• 26 september - Kristian X av Danmark, kung av Danmark 1912-1947, kung av Island 1918-1944.
• 2 oktober - Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
• 8 oktober - Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
• 13 oktober - Ben W. Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911-1915.
• 21 november - Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
• 25 november - Johan Johansson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker.
• 10 december - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
• 14 december
  • Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
  • Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945-1950.
• 15 december - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
• Leopold Godowsky, polsk/amerikansk pianist.
• Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.

redigera Avlidna

• 26 januari - Cesare Pugni, italiensk tonsättare.
• 10 februari - Mats Olof Andersson, svensk konstnär.
• 17 mars - Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.
• 6 juni - Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
• 9 juni - Charles Dickens, brittisk författare.
• 18 juni - Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
• 20 juni - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
• 26 juni
  • James Syme, skotsk kirurg.
  • Armand Barbès, fransk politiker.
• 13 juli - Clelia Barbieri, italienskt helgon.
• 2 september - Arthur Saint-Léon, fransk balettdansör och koreograf.
• 26 oktober - Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
• 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
• 28 november - Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
• 5 december - Alexandre Dumas d.ä., fransk författare.
• 17 december - Saverio Mercadante, italiensk kompositör.
• William Beal, brittisk religiös författare.
• Cowper Phipps Coles, brittisk militär och uppfinnare.